Invasiva växter

Invasiva växter får aldrig sorteras som trädgårdsavfall. Så här ska du göra för att förhindra att de sprids.

Invasiva växter är främmande växtsorter som påverkar våra ekosystem och hälsan hos människor och djur, hotar den biologiska mångfalden och kan orsaka stora ekonomiska skador. Det är mycket viktigt att de hanteras på rätt sätt för att förhindra spridning.

Får aldrig slängas i trädgårdsavfallet

Invasiva arter får aldrig sorteras som trädgårdsavfall. Invasiva växter sprider sig lätt via fröer eller rotskott och ska därför förpackas i tätförslutna soppåsar. Hemma slänger du det i restavfallet och på återvinningscentralen kontaktar du personalen. Rekommendationen är att jorden runt bestånd av parkslide inte ska grävas upp, se Länsstyrelsens råd angående parkslide

Här hittar du mer information

Här är några av de vanligaste invasiva växterna som du ska se upp med:

Parkslide

Parkslide. Fotograf Michael Gasperl.

Ursprung: Asien. Introducerades i Sverige som en trädgårdsväxt.
Spridning: Via rötter, dolt under jorden och kan tränga in i byggnader, vattenledningar och genom asfalt. Mindre än ett gram av en rot från parkslide kan ge upphov till en ny planta.
Kännetecken: Ganska grov och upprätt med decimeterlånga blad. och påminner om bambu till utseendet. Blir drygt två meter hög på en säsong.
Så bekämpas parkslide: Parkslide är en svårbekämpad växt. Generellt ska man försöka bekämpa utan att gräva. Att klippa ner beståndet 4 gånger per säsong och aldrig låta växten blomma och sätta frö kan hindra spridning. Läs mer i Länsstyrelsens råd angående parkslide.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska den förpackas tätförslutande. Hemma slänger du den i restavfallet. Större mängder parkslide kan du enbart lämna på vår anläggning på Hjortshögsvägen i Helsingborg. Massor som innehåller parkslide kan enbart lämnas till vår anläggning i Höganäs. Notera att innan du kan lämna massor innehållande parkslide måste du fylla i en avfallsdeklaration för förorenade massor. För information om priser kontaktar du vår växel på 042-400 13 00.

Läs mer om Parkslide

Jätteloka

Ursprung: Västra Kaukasus. Introducerades i Sverige som trädgårdsväxt.
Spridning: Med frön som exempelvis fastnat i bildäck, på kläder eller följer med jord som grävts upp och flyttats.
Hälsorisk: Jättelokans växtsaft i kombination med solljus kan skapa svåra blåsor och sår på huden. Använd därför skyddskläder och glasögon när du hanterar jätteloka.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska de förpackas tätförslutande. Hemma slänger du dem i restavfallet, på återvinningscentralen kontaktar du personalen.

Läs mer om jättelokan

Gul skunkkalla

Gul skunkkalla. Fotograf: Fritz Geller-Grimm

Ursprung: Nordamerika. Har introducerats via plantskolor som prydnadsväxt för fuktiga och blöta miljöer som trädgårdsdammar, bäckkanter och parker.
Kännetecken: Har 30 till 150 cm avlånga, blanka blad med korta skaft i rosetter från jordstammen. Den har bildat stora bestånd i vattendrag på västkusten.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska skunkkalla förpackas tätförslutande. Hemma slänger du dem i restavfallet, på återvinningscentralen kontaktar du personalen.

Läs mer om gul skunkkalla

Jättebalsamin

Ursprung: Himalaya. Avsiktlig införd som trädgårdsväxt och som foderväxt till bin.
Kännetecken: Kan bli upp till 2,5 meter hög och växter oftast i stora bestånd. Blommorna är rosa, ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter.
Spridning: Sker endast med frö. Vid beröring spricker frukterna upp explosionsartat och frön slungas iväg i genomsnitt fem meter. Mer långväga spridning sker genom förflyttning av jord som innehåller frön och via människor eller fordon som har arbetat i jord som innehåller frön.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska jättebalsamin förpackas tätförslutande. Hemma slänger du dem i restavfallet, på återvinningscentralen kontaktar du personalen.

Läs mer om jättebalsamin