Invasiva växter

Invasiva arters växtdelar får aldrig sorteras som trädgårdsavfall. Så här ska du göra för att förhindra att de sprids.

Vad är invasiva växter?

Invasiva växter är främmande växtsorter som påverkar våra ekosystem och hälsan hos människor och djur, hotar den biologiska mångfalden och kan orsaka stora ekonomiska skador. Det är mycket viktigt att de hanteras på rätt sätt för att förhindra spridning.

Så hanterar du avfall med invasiva växter

Det här behöver du tänka på gällande invasiva växter:

Släng aldrig invasiva växter i trädgårdskärlet.
Lägg växtdelarna i dubbla och väl förslutna soppåsar.
Lämna avfallet på anvisad plats på återvinningscentralen.
Du får inte slänga invasiva växter i restavfallet hemma.

På återvinningscentralerna finns skyltar som visar var du kan slänga växtdelar från invasiva växter. Vi tar emot invasiva växter på samtliga av våra fem återvinningscentraler.

Har du jordmassor som är, eller misstänks vara, förorenade med invasiva arter behöver du kontakta ett företag som är godkänt för att ta transportera avfall.

Här hittar du mer information

Här är några av de vanligaste invasiva växterna som du ska se upp med:

Parkslide

Ansvar: Det finns ingen lagstiftning som kräver bekämpning av Parkslide. Åtgärder är frivilliga och gäller både kommuner och privata markägare.
Spridning: Via rötter, kan tränga in i byggnader, vattenledningar och genom asfalt. Mindre än ett gram av en rot från parkslide kan ge upphov till en ny planta.
Kännetecken: Stjälken är grov och ihålig och påminner om bambu till utseendet. Den kan bli mellan 0,5-2 meter hög på en säsong.
Bekämpning: Om parksliden inte sprider sig och inte ställer till problem så rekommenderas i första hand att undvika bekämpning. Detta eftersom olika metoder och kombinationer har visat sig vara framgångsrika i olika situationer och under olika förutsättningar. Klippning och rotdragning kan fungera i vissa fall, men bekämpning behöver i så fall ske ofta och under flera år. Om bekämpningen inte sker tillräckligt frekvent kan det istället leda till större problem. Kemisk bekämpning är en annan metod, men den får bara utföras av personer med behörighet och behöver även den ske under flera år.

Jätteloka

Ansvar: Som markägare är du skyldig att bekämpa jätteloka om den finns på din mark.
Kännetecken: Blir oftast mellan en och en halv till tre meter hög. Stjälkarna är 5-10 cm tjocka och ihåliga, med räfflor och ofta röda fläckar.
Spridning: Med frön som exempelvis fastnat i bildäck, på kläder eller följer med jord som grävts upp och flyttats.
Hälsorisk: Jättelokans växtsaft i kombination med solljus kan skapa svåra blåsor och sår på huden. Använd därför skyddskläder och glasögon när du hanterar jätteloka.
Bekämpning: Bör ske tidigt på säsongen när fröställningarna är små. Klipp först av frösättningarna, det är dem som orsakar spridning. Gräv sedan upp plantan.

Gul skunkkalla

Ansvar: Som markägare är man skyldig att bekämpa gul skunkkalla om den finns på ens mark.
Kännetecken: Har 30 till 150 cm avlånga, blanka blad med korta skaft i rosetter från jordstammen. Den har bildat stora bestånd i vattendrag på västkusten.
Bekämpning: Det finns olika metoder, varav att gräva upp rotstammen och omhänderta den är en. Detta kan sedan behöva upprepas flera år tills fröbanken är tömd.

Jättebalsamin

Ansvar: Som markägare är man skyldig att bekämpa jättebalsamin om den finns på ens mark.
Spridning: Sker endast med frö. Vid lätt tryck på frökapseln spricker frukterna upp explosionsartat och frön slungas iväg i genomsnitt fem meter. Mer långväga spridning sker främst genom mänskliga aktiviteter.
Kännetecken: Kan bli upp till 2,5 meter hög och växter oftast i stora bestånd. Blommorna är rosa, ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter.
Bekämpning: Främst rekommenderas mekanisk behandling som kan ske genom rotdragning. Rötterna sitter ytligt och är därmed är det enkelt att dra upp hela rotsystemet. Det bör ske runt juni, då har frökapslarna vanligtvis inte hunnit mogna än. Bekämpningen behöver upprepas några år.

Fler exempel på invasiva växter

Vresros
Blomsterlupin och sandlupin
Gudaträd
Syrenslide
Röd jättegunnera
Sidenört
Tromsöloka
Kanadensiskt gullris och höstgullris
Kaukasiskt fetblad

Mer information om invasiva arter hittar du på Naturvårdverkets webbplats

Växter som drabbas av sjukdom

Sjuk växtlighet, som smittad buxbom eller askar drabbade av askskottsjukan, ska behandlas på samma sätt som invasiva växtarter.