Invasiva växter

Invasiva växter är främmande växtsorter som påverkar våra ekosystem och hälsan hos människor och djur, hotar den biologiska mångfalden och kan orsaka stora ekonomiska skador. Det är mycket viktigt att de hanteras på rätt sätt för att förhindra spridning.

Får aldrig slängas i trädgårdsavfallet

Invasiva arter får aldrig sorteras som trädgårdsavfall. Invasiva växter sprider sig lätt via fröer eller rotskott och ska därför förpackas i tättslutande soppåsar. Från och med 1 januari 2024 får du inte slänga det i restavfallet hemma utan måste lämna det på återvinningscentralen. På återvinningscentralerna i Helsingborg, Höganäs och Ängelholm finns skyltar som visar var du kan slänga invasiva växter. I Bjuv och Åstorp kontaktar du personalen på plats för information om var du ska lämna det.

Här hittar du mer information

• Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård (Naturvårdsverket)
• Säker hantering av avfall med invasiva främmande växter för dig som har trädgård (Naturvårdsverket) 
• Rapportera invasiva arter
• Länsstyrelsen i Skåne

Här är några av de vanligaste invasiva växterna som du ska se upp med:

Parkslide

Ansvar: Det finns ingen lagstiftning som kräver bekämpning av Parkslide. Åtgärder är frivilliga och gäller både kommuner och privata markägare.
Spridning: Via rötter, kan tränga in i byggnader, vattenledningar och genom asfalt.  Mindre än ett gram av en rot från parkslide kan ge upphov till en ny planta. 
Kännetecken:  Stjälken är grov och ihålig och påminner om bambu till utseendet. Den kan bli mellan 0,5-2 meter hög på en säsong.
Bekämpning: Om parksliden inte sprider sig och inte ställer till problem så rekommenderas i första hand att undvika bekämpning. Detta eftersom olika metoder och kombinationer har visat sig vara framgångsrika i olika situationer och under olika förutsättningar. Klippning och rotdragning kan fungera i vissa fall, men bekämpning behöver i så fall ske ofta och under flera år. Om bekämpningen inte sker tillräckligt frekvent kan det istället leda till större problem. Kemisk bekämpning är en annan metod, men den får bara utföras av personer med behörighet och behöver även den ske under flera år.
Så tar du hand om avfallet:  Precis som övriga invasiva växter ska den förpackas tättslutande i dubbla påsar. Från och med 1 januari 2024 får du inte slänga det hemma i restavfallet utan det ska lämnas in på återvinningscentralen. Större mängder parkslide kan du enbart lämna på vår anläggning på Hjortshögsvägen i Helsingborg. Massor som innehåller parkslide kan enbart lämnas till vår anläggning i Höganäs. Notera att innan du kan lämna massor innehållande parkslide måste du fylla i en avfallsdeklaration för förorenade massor. För information om priser kontaktar du vår växel på 042-400 13 00.

Läs mer om Parkslide

Jätteloka

Ansvar: Som markägare är man skyldig att bekämpa jätteloka om den finns på ens mark.
Kännetecken: Blir oftast mellan en och en halv till tre meter hög. Stjälkarna är 5-10 cm tjocka och ihåliga, med räfflor och ofta röda fläckar.
Spridning: Med frön som exempelvis fastnat i bildäck, på kläder eller följer med jord som grävts upp och flyttats.
Hälsorisk: Jättelokans växtsaft i kombination med solljus kan skapa svåra  blåsor och sår på huden. Använd därför skyddskläder och glasögon när du hanterar jätteloka.
Bekämpning:  Bör ske tidigt på säsongen när fröställningarna är små. Klipp först av frösättningarna, det är dem som orsakar spridning. Gräv sedan upp plantan.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska de förpackas tättslutande i dubbla påsar. Sedan 1 januari 2024 får du inte slänga det hemma i restavfallet utan det ska lämnas in på återvinningscentralen.

Läs mer om jättelokan

Gul skunkkalla

Ansvar: Som markägare är man skyldig att bekämpa gul skunkkalla om den finns på ens mark.
Kännetecken: Har 30 till 150 cm avlånga, blanka blad med korta skaft i rosetter från jordstammen. Den har bildat stora bestånd i vattendrag på västkusten.
Bekämpning: Det finns olika metoder, varav att gräva upp rotstammen och omhänderta den är en. Detta kan sedan behöva upprepas flera år tills fröbanken är tömd.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska skunkkalla förpackas tättslutande i dubbla påsar. Från och med 1 januari 2024 får du inte slänga det hemma i restavfallet utan det ska lämnas in på återvinningscentralen.

Läs mer om gul skunkkalla

Jättebalsamin

Ansvar:  Som markägare är man skyldig att bekämpa jättebalsamin om den finns på ens mark.
Spridning: Sker endast med frö. Vid lätt tryck på frökapseln spricker frukterna upp explosionsartat och frön slungas iväg i genomsnitt fem meter. Mer långväga spridning sker främst genom mänskliga aktiviteter.
Kännetecken:  Kan bli upp till 2,5 meter hög och växter oftast i stora bestånd. Blommorna är rosa, ibland vita, stjälkarna är grova och ofta rödaktiga. Bladen har sågade kanter.
Bekämpning: Främst rekommenderas mekanisk behandling som kan ske genom rotdragning. Rötterna sitter ytligt och är därmed är det enkelt att dra upp hela rotsystemet. Det bör ske runt juni, då har frökapslarna vanligtvis inte hunnit mogna än. Bekämpningen behöver upprepas några år.
Så tar du hand om avfallet: Precis som övriga invasiva växter ska jättebalsamin förpackas tättslutande i dubbla påsar. Från och med 1 januari 2024 får du inte slänga det hemma i restavfallet utan det ska lämnas in på återvinningscentralen.

Läs mer om jättebalsamin

Fler exempel på invasiva växter

• Blomsterlupin
• Gudaträd
• Syrenslide
• Röd jättegunnera
• Sidenört
• Tromsöloka
• Vresros

Mer information om invasiva arter hittar du på Naturvårdverkets hemsida

Växter som drabbas av sjukdom

Sjuk växtlighet, som  smittad buxbom eller askar drabbade av askskottsjukan, ska behandlas  på samma sätt som invasiva växtarter.

Mer om trädgårdsavfall