Vi bidrar till att skydda Östersjön
Projektet är nu avslutat.
PFAS-ämnen (perfluorerade och polyfluorerade ämnen) är en grupp om cirka 5000 industriellt framställda kemiska ämnen. De har sedan 1950-talet använts i många olika produkter, till exempel brandskum, impregneringsmedel och skönhetsprodukter. PFAS-ämnena har identifierats som farliga för både hälsan och miljön.
Lakvatten sprider skadliga PFAS-ämnen till Östersjön
När produkterna som innehöll PFAS så småningom hamnade på soptippar började ämnena med tiden att spridas i lakvatten (vatten som har passerat genom en deponi av till exempel hushållsavfall) och dagvatten. Lakvattnet från deponier leds sedan vidare och hamnar så småningom i exempelvis Östersjön. När lakvattnet från Filbornaanläggningen har renats, leds det i stora ledningar ut till Öresund.
Nya tekniker och samarbete över gränserna
I dagsläget finns det ingen effektiv och väletablerad metod för rening av PFAS i lakvatten. Det är anledningen till att NSR nu genomför en del av EU-projektet Reviving Baltic Resilience. Projektet består av ett antal pilotprojekt där de olika deltagarna testar nya tekniker samtidigt som de utvecklar ett internationellt nätverk inom miljöteknikfrågor. Projektet leds av Gdansk University.
Projektets olika delar
Vår del av projektet är att undersöka tre olika tekniker för att rena lakvatten från PFAS. Målet för projektet är att vi ska förebygga utsläpp av farliga ämnen i Östersjön.
Delprojekt 1: Pilotanläggning för rening av PFAS med kolfilter
Syftet med det första delprojektet på NSR är att jämföra två nyare tekniker för rening av PFAS. Vi kommer då att använda den mest beprövade tekniken på marknaden: kolfilter.
En av teknikerna är en högteknologisk filtermetod som kallas Apateq. Den andra metoden, Laqua, är inte lika högteknologisk och består av ett filter baserat på torv och aska från en tidigare förbränningsanläggning. Under försöken kommer vi att utvärdera de olika metoderna när det gäller prestanda och kostnader.
Delprojekt 2: Fytoremediering (sanering med hjälp av växter)
Under 2020 fick NSR även ta över ansvaret för ett annat av delprojekten i Reviving Baltic Resilience-projektet. Det handlar om rening av förorenad jord och vatten genom upptag av föroreningen i växter, så kallat fytoremediering.
Med hjälp av Statens geotekniska institut, SGI, har vi gjort en litteraturstudie över vilken forskning som finns om kombinationen PFAS och fytoremediering samt vilka de eventuella effekterna blir då man tillsätter biokol.
Under våren 2021 genomförde vi odlingsförsök där växterna bevattnas med lakvatten. Därefter analyserade upptaget av PFAS på laboratorium. Vi har kunnat konstatera att det finns ett betydande upptag av vissa PFAS-ämnen i salix.
Resultatet från projektet har sammanställts i rapporten The south Baltic success story (pdf)
Om projektet
Projektnamn
Reviving Baltic Resilience
Status
Avslutat
Projektstart
Juni 2017
Vår roll i projektet
Delprojektledare
Projektägare
Gdansk University of Technology
Partners
Klaipeda University (Litauen)
Linnéuniversitetet
IUC Syd
NSR AB
Pomeranian Special Economic Zone Ltd. (Polen)
Municipality of Palanga (Litauen)
Anknutna partners
Liepaja University (Lettland)
Port of Gdansk Authority SA (Polen)
CleantechInn (Sverige)
IMCG (Innovation Management and Communication Group Sweden)
KSRR (Kalmarsundsregionens Renhållare)
Finansiärer
Läs mer
Slutrapport: The south Baltic success story (pdf)
Litteraturstudie: Fytoremediering av PFAS (pdf)
Ladda ner sökresultat från Web of Science (Excel)